Nästa år skärps kraven på amortering av bolån
Nu har Finansinspektionen fastställt de nya, hårdare kraven på amortering. De exakta detaljerna är inte fastställda men grundtanken är att alla nya bolån ska amorteras ned till 50% av bostadens värde. Kraven införs i början på 2015.
Det har länge pratats om att svenskarnas skuldnivå är för hög. Bolånen står för en stor del av dessa skulder och från och med nästa år ställs hårdare krav. Finansinspektionen kräver att alla som tar nya bolån ska tvingas amortera ner till 50% på sikt.
I ett första steg ska alla som har ett bolån på mellan 70-85% av bostadens värde amortera 2% per år. De som har bolån på mellan 50-70% av marknadsvärdet ska amortera i en takt om 1% per år ner till 50%.
Finansinspektionens oro grundar sig i att makroekonomiska händelser kan få stora effekter på Sveriges ekonomi. Om svenskarna har lägre skuldsättning antas motståndskraften mot oförutsedda händelser vara betydligt bättre.
Exempel på hur amorteringskravet slår
För den som tecknar ett nytt bolån på 1,5 miljoner på ett hus som köps för 1 760 000 kr kommer man att under en 9-års period amortera sig från 85% ner till 70%. Den månatliga amorteringen uppgår under perioden till ca 2500 kr.
Därefter sjunker amorteringstakten och det tar 23 år att komma ner till 50%. Det månadsbelopp som då betalas ligger kring 1250 kr.
Risk för inlåsning hos nuvarande bank
Eftersom kravet nu bara kommer att gälla nytecknade lån finns det risk för en inlåsningseffekt. Det finns många som anser att svenska bostadsmarknaden lider av en bristande rörlighet, något som troligtvis inte kommer att gynnas av hårdare amorteringskrav.
En ofta tillämpad strategi för att sänka sina bostadskostnader har varit att pruta på boräntan. Den strategin har funkat bäst när flera banker har spelats ut mot varandra. Att flytta till en annan bank innebär i praktiken att ett nytt lån tecknas, även om det är på samma belopp och gäller samma villa eller bostadsrätt.
För den som redan har ett bolån innebär en flytt att amorteringskravet kickar in, något som leder till förhöjda månadsutgifter trots en eventuellt framförhandlad sänkt bolåneränta.
Ännu svårare för unga förstagångsköpare att låna till bostad
För fyra år sen införde Finansinspektionen det s.k. bolånetaket, som innebar att man tvingades lägga minst 15% i kontant vid köp av bostad. Vad som i praktiken skedde efter det var att man istället för ett topplån kunde ta ett privatlån utan säkerhet, men högre ränta, och använda till kontantinsatsen. För unga bostadsköpare blev det då väldigt mycket tuffare, speciellt i storstäderna där bostadspriserna generellt sett är mycket höga.
Kravet på amortering kommer också att göra det extra tufft för unga bolånetagare. De är i början av sin jobbkarriär och tjänar i regel sämre än generationen ovanför. De har dessutom inte lika mycket sparkapital och tvingas ofta låna maximalt.
Huruvida detta kommer att påverka bostadspriserna återstår att se. Att det kommer leda till lägre skuldsättning råder nog inga tvivel om, även om det redan idag är många som valt att amortera på sina bolån utan krav.